Jag skulle kunna skriva om det avtagande intresset för nätterna, om det avtagande intresset för fallandet, för ett utför och allt utanför.
Det skulle avta intresset.
Så äter jag middag på engelska i flera timmar, fäller upp släppande fjädringar och lakanen som aldrig riktigt används, att sova över hos sig själv.
Och egentligen förvånas jag inte över att höra av dig. Jag hade ju tänkt på dig i flera dagar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar