Rip It Up. Värmlandsbro.

Sedan förstår jag inte vad jag ska prata om mer. Istället promenerar jag längsmed landsvägen i riktning Säffle och det finns ett café som heter Loket och en loppmarknad som säljer gardiner.
En gång gick min morfars mormors mor på samma väg men i motsatt riktning, barfota från Värmland till Stockholm med träskorna i handen för att inte slita klacken. I Norrköping fick hon ett barn av borgmästar Bremer. Han betalade understöd, hon startade café på Fleminggatan och gjorde stora slantar som min morfar och hans bror senare skulle supa bort/förlora i dåliga affärer.
Det är också en väg.

Men det var annorlunda förr.

Ibland önskar jag att det var annorlunda nu.