Och så det förenliga i oförenligheten. Den simpla estetiken. När fyrverkerierna tumlar den tropiska vinden.
Lite som att skölja hösten från halsgropen.
Jag vet aldrig hur att skilja självförverkligande från förväntanförverkligande. Kanske att andras självförverkligande översätts till min förväntan på mitt eget förverkligande. I felaktig inläsning.
Senare badade jag i en sluss.
1 kommentar:
Åh, sommarfyverkerier! Glömde att du börjar jobba nu förresten, så trist, vi går om varandra helt.
Förresten, om du ger mig Cd-skivor ska jag bränna lite Beirut åt dig!
Skicka en kommentar